Så var man sjuk igen... Det är så himla trist. Fick tjata till mig en läkartid, sedan var det tydligen väldigt allvarligt för jag skulle åka in akut om jag blev sämre. Fick också till svar på morgonen att man inte kunde ta några prover p.g.a. min höga feber. När jag väl fick en läkartid tog de ändå alla prover.. Lite svårt att bestämma sig kanske. Nåväl. Läkaren är bra och labpersonalen.Det är den sura sjuksyrran man skulle vilja utbilda i kundbemötande. När jag bad om en läkartid så frågade hon vad läkaren skulle kunna göra för mig. Eftersom jag av förklarliga skäl inte är läkare tyckte jag att det var bättre att läkaren själv svarade på det. DÅ fick jag äntligen en tid. HMMMMM. Jag undrar om hur man reagerat om man varit av den äldre generationen som är vana att lyda auktoriteter (sjukvårdspersonal). Dessutom visade inte proverna något fast jag hade närmare 40 graders feber. Som tur var sa läkaren att mitt välbefinnande var det viktiga och inte vad proverna visade. Men visst kan man undra vart vården är på väg. Grrr och morr. Färdiggnällt.
Maken o barnen är på spelmansstämma med mormor. Maken var nog inte så road men man ska vidga sina vyer =). Har varit ljuvligt att ha mamma här och få lite välbehövlig vila.
Det där med kommunikation är aldrig enkelt. Det som är självklart för dig är inte alltid självklart för mig... Lösningen är väl att prata, prata, prata och LYSSNA. Bekräfta att den du har framför dig är viktig genom att fråga vidare. Det kräver tid... En av mina favoriter pastorn Tomas Sjögren skrev i en av sina böcker om närvaro i ögonblicket. Det låter så enkelt men är så svårt. Jag försöker omsätta det i praktiken varje dag men misslyckas ofta. Att inte låta tankarna vandra iväg på kvällens middagsmat när Joel för 7:e gången vill sjunga Bamse. Att inte stänga öronen när Johnny för 4:e gången pratar om fotboll. Slut på djupa tankar för idag :)

Jag har ju pratat om familjen Wirén ganska friskt på min blogg. De har nu äntligen fått sin efterlängtade Wilma. Hon dök upp på midsommarafton. Tydligen gick förlossningen oehört snabbt. Har inte pratat med Hanna än men det ska jag väl göra så småningom. Vill ge dem lite tid. Alla vill ju komma och titta när man väl är hemma från BB.

Mormor är här och hjälper till med barnen. Hon har tagit Moa två nätter och jag börjar äntligen känna mig mänsklig igen.  Maken har också hjälpt till och bokat in mig och Joel hos farmor och farfar så att jag ska få sova en HEL natt. Jag vet att det varit mycket tjat om sömn men att inte få sova är vidrigt. Ingenting känns kul och alla är dumma. Jag själv känner mig korkad. Kan med nöd o näppe ta mig igenom dagstidningen och förstå vad som står där. Jag är van vid att kunna lita på mitt intellekt. (Hur stavas det egentligen?). Men det finns ju ett liv efter småbarnsåren. :) Johnny och jag ska åka till "The Big Apple" i höst. Ser mycket fram emot det. Ska bli skönt att komma iväg och vara lite vuxen. Dessutom har Johnny och jag rest väldigt lite tillsammans. Jag tror att vi verkligen behöver det. Han har lovat följa med på Metropolitan  Museum of Art och jag ska gå på någon sportarena... Vi är inte så lika där. Men något rätt har vi väl gjort. Vi har hängt ihop 8 år och har två härliga barn!
Rubriken är faktiskt inte min. Den sattes av de två kattokiga kvinnor som igår besökte oss här i Anderslöv. Tina är från början en kompis till en kompis men har kommit att bli en kompis även till mig. Hon har börjat med kattuppfödning och är nu nere på Skånebesök för att försöka få till sin första kull med kattungar. Därav ett besök hos Aggie som länge hållt på med kattuppfödning av min personliga favorit; Norsk skogskatt. Kände inte till hela denna kattvärld som öppnade sig på nätet. De lobbade för att vi skulle skaffa en till katt. Jag kan inte tänka mig det just nu. Barnen tar all tid som det är nu...Jag har redan lite dåligt samvete för den jag redan har. Men OM vi skulle skaffa en katt till vill jag gärna ha en norsk skogskatt. Dessutom är det alltid mysigt med små kattungar att TITTA på... Anna I, jag kan förresten redan nu berätta att sängarna var obäddade så slipper Tina skvallra =)