Jag kan inte riktigt sluta fascineras av de människor som man märker är irriterade men inte kan tala om på vad. Samtidigt är man väl bra dum som lägger energi på det. Samtidigt kan jag också fascineras av alla de människor som ALLTID måste berätta vad de tycker, oavsett om det handlar om klädsel, bästa recepten, politik eller något annat.
Jag är nog tråkig men  jag anser lagom är bäst.